Nu har jag av min far lånat boken Positiv ångest som har hjälpt iaf honom att komma någorlunda till rätta med sin ångest. Något som även drabbat mig, men det evrkar i förordet på boken som att de ångestattakerna är ganska generella. Många utsätts.
Jag kanske skall göra som projekt att dela med mig av vad som står där? Och mina egna tankar och erfarenheter kring ångest. Skulle det vara av intresse för er mina läsare? Det barn som en vacker dag läser detta kommer nog ha fått tagit del av tankarna redan. Om inte annat kommer boken säkerligen ha delats ut till det/dem i god tid.
Sen har jag lånat Bibeln också. Det är nästan pinsamt, jag är svenska och historialärare och har inte läst hela bibeln. Julprojekt med andra ord... Eller "trött-på-uppsatslitteratur-"projekt kanske?
söndag 13 november 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Har du läst Koranen? Nu vet jag inte vart du står eller var du vill jobba är chansen inte större att du stöter på fler troende (på riktigt troende - inte halvtroende som bara är det till namnet) som har Koranen som sin heliga bok än Bibeln? Jag tycker så klart att man bör läsa båda om man är intresserad, eller om man, som du, kommer att ha nytta av dem i yrket. Jag har inte läst någon av dem och som böcker intresserar de mig inte. Däremot som verktyg så är de mycket intressanta.
Sen kan jag väl dela med mig av att jag har också haft en hel del ångest och för min del så var det en psykolog som hjälpte mig. En tysk sådan. Jag knaprar fortfarande piller, men i övrigt mår jag tusen gånger bättre än jag gjorde för några år sedan.
Så, dela gärna med dig.
Tack för att du engagerar dig! Men din andra kommentar försvann? På det andra inlägget om respons. Nåja, kanske dyker den upp.
Nu har jag ju som sagt inte läst Bibeln, förutom utdrag, så jag tycker att det är en bra start. För övrigt skulle jag vilja läsa Koranen med, har ju aldrig sagt att jag inte vill ;-) Men någon måste jag ju börja med... Bibeln låg framför mig hos mina föräldrar= närmast till hands.
Hur gärna jag vill tro på psykologer, och trots att mina föräldrr använt sig av dem, så kan jag inte. Det tar emot, främst för alla hörsägnar om att de ska gräva fram ur det förflutna. Jag vet redan vad som gått fel och det är inte mina föräldrar. Får se hur länge min envishet håller i. Tack för omtanken. Ska kika in hos dig en sväng!
Skicka en kommentar
Vad kul att du valde att tycka till om något jag skrivit. Tänk dock på att hålla en god ton. Kommentarerna modereras alltid och personangrepp är aldrig tillåtet. Jag försöker att alltid svara alla kommentarer och det sker här i min egna blogg. Men lämna gärna din blogg/hemsideadress så kikar jag in hos dig också!