Vetenskapliga sanningar och feministiska myter

Ska (man) hänvisa till vetenskapen som grund så bör man vara noga med att dels ha ordentligt på fötterna, dels vara saklig och opartisk i urval och tolkning av vetenskapliga resultat. Pär Ström har tyvärr – trots sina formuleringar om att ”sann jämställdhet kan bara byggas på sanningens grund” – brustit i båda dessa avseenden i sin bok.

Så avslutar Anne Boschini, Astri Muren, Mårten Palme och Mats Persson sin granskning. De är docenter och professorer i nationalekonomi vid stockholms universitet. Nationalekonomer med andra ord, vars tycke en viss Herr Pär Ström gärna vill ha, enligt Zäta i alla fall (och jag kan tänka mig att det är så, men jag vägrar nu konsekvent hans sida av internätet). Det här med att få tycke från dem man vill, tycks inte fullt så lätt alla gånger dock. Vetenskapliga sanningar och feministiska myter är en granskning av Pär Ströms argument gällande de sex "myter" han tar upp i sin bok. Känns detta igen? Ja, precis. Jag blev aldeles överlycklig när Zäta hade skrivit om denna, för den går ju rätt in i Granskningsprojektet. Författarna tar sig an denna granskning just för många av myternas grund i nationalekonomin.

Författarna skriver:

Pär Ström vill fördjupa diskussionen om kvinnors och mäns position i samhället, en diskussion som enligt honom kommit att bli alltmer snedvriden och orealistisk. Han menar att ”den feministiska rörelsen” har lyckats sprida en massa felaktiga myter om könen, om deras egenskaper och ställning i samhället och därmed lyckats kapa åt sig problemformuleringsprivilegiet. Det här är naturligtvis viktiga frågor och varje försök till fördjupning av denna diskussion måste välkomnas. Men … lyckas Pär Ström verkligen fördjupa diskussionen, eller kommer han bara med lika enkla påståenden som den förmenta motståndaren?

Systematiskt går  artikelförfattarna igenom varje myt och kortfattat granskar dem ur ett vetenskapligt perspektiv, och ofta även ur ett nationalskonomiskt perspektiv. 

De sex myterna som systematiskt granskas är:
Kön är en social konstruktion

Där Ström anför mängder av biologisk och medicinsk forskning som tyder på att det visst finns skillnader mellan kvinnor och män, artikelförfattarna visar på hur olika forskningsprojekt sett på saken. Det finns forskning som stödjer Ströms ståndpunkt, men det finns också forskning som visar på motsatt förhållande. Och detta är grunden i all vetenskap. Den är godtycklig. Och man lyckas alltid hitta forrskning som stödjer sin egna tes. Tydligt är i detta fall alltså att Ströms åsikter knappast skall tolkas som övergripande för det finns forskning som pekar åt totalt motsatt håll. 

Kvinnor får lägre lön för samma jobb
Här under förs en diskussion kring Ströms val av perspektiv. Hur han skildrat arbetsgivarnas organisationers syn på diskriminering. De är samstämmiga; deras medlemmar diskriminerar inte sina kvinnliga anställda. Ström har inte utvecklat det egentliga perspektivet- vad arbetstagarnas organisationer säger om saken. Vidare vill Ström i sitt mytbräckande gärna få en rapport allmängiltig gällande män och kvinnors ickeexisterande löneskillnad, och han använder källan som om den vore allenarådande. Så är det dock definitivt inte, visar och argumenterar artikelförfattarna kring.

Kvinnor har svårare att göra karriär
I detta mytbräckande menar Ström att den lägre representationen av kvinnor på karriärposter kan förklaras av att kvinnor inte är intresserade av att göra karriär.

Som alltid när data påverkas av individernas egna val är detta ett mycket svårt empiriskt problem. Man kan naturligtvis gå och fråga folk vad de tror om saken; Pär Ström citerar en rad företagsledare (s 41) och dessa hävdar att de minsann inte alls stoppar kvinnor i karriären – snarare tvärtom. Som vetenskaplig metod är detta inte alls övertygande.

Denna typ av veteskapsmetod är dock ganska återkommande gällande Ströms bok. Artikelförfattarna menar vidare på att detta område medför ett par svåra metodologiska problem. Hur skall någon veta om en persons långsamma karriär beror på eget val elle yttre hinder? De empiriska problemen blir övervägande i Ströms försök att bräcka denna myt.

På grund av dessa svåra empiriska problem kan det ändå vara intressant att fråga forskare på område vad de tror om saken – även om de inte kan veta säkert. Och det är den metoden Pär Ström har valt: han har frågat folk vad de tror. 

Det finns forskning som stödjer åsikten att kvinnor diskrimineras gällande karriären. Denna redogör författarna vidare kring.

Män slår kvinnor
Här vill Ström göra gällande att våld mot män är en större grupp, än mäns våld mot kvinnor. Vilket han har rätt i. 60 procent av alla drabbade är män, vad han inte tagit med i beräkningen är den mängd av olika typer av våld som finns.

Enligt offerundersökningar drabbas män av våld utomhus och förövaren är typiskt sett obekant, medan kvinnor främst drabbas av våld inomhus där förövaren är nära bekant 

Självklart kan ingen säga vilken typ av våld som är värst. Det är högst subjektivt, och är inget som feminister vill förringa någon.  Artikelförfttarna ifrågasätter också Ströms källa till kvinnovåldet- våld utfört av kvinnor. De menar på att BRÅ inte håller med, alls.

Sammanfattningsvis: hur man än vrider och vänder på statistiken går det inte att få till att det skulle vara en myt att män slår kvinnor såsom Pär Ström hävdar. Män slår nämligen mest, oavsett offrets kön. 

Kvinnor dubbelarbetar
Här har en tidningsskriftsundersökning visualiserats. Av den tabellen framgår det att kvinnor arbetar i snitt 40 minuter mer än män , förvärvsarbete och hemarbete sammanställt, och att den tiden förläggs på hemarbete. Vidare visar artikelförfattarna på att Ström erkänner en skillnad mellan könen, gällande pensionen om ett par skiljer sig. Då mannens pension är högre än kvinnans (på grund av hans högre andel förvärvsarbetande timmar, vilket tabellen också visar på). Ström tycker dock att det finns en enkel lösning på det. Ändra lagen så att pensionen delas om par skiljer sig. Artikelförfattarna menar dock att ändra i lagen är lätt, i jämförelse med att bygga upp det humankapital som kvinnan förlorat på att förvärvsarbeta mindre. Ett kapital som män redan under sin karriär hunnit bygga upp. Detta kan kvinnorna aldrig komma ikapp med genom en ändring i lagen.

Kvinnor får sämre sjukvård
Argument för Ströms mytuppbyggande:

• Läkemedelsverket informerar på sin hemsida om att läkemedel inte enbart testas på män
• Kvinnor anses få sämre hjärtsjukvård, och hänvisar till två källor som motsäger sig detta argument: en DN-debattartikel och en TT-artikel. (Notera de kursiverade orden. Ströms val av källor)
• Källor som anger att kvinnor i högre andel säker vård, är sjukskrivna och får läkemedel utskrivna
• Cancerfonden ger dubbelt så mycket pengar till forskinng om bröstcancer än prostatacancer

Ströms slutsats: Kvinnor diskrimineras inte i sjukvården. Män gör det. Artikelförfattarna visar på hur forskningen sett ut på främst läkemedelssidan de senaste åren och kan där konstatera att en utveckling har skett. Kvinnor har fått en större representativitet i läkemedelsutprovningen, men det har långt ifrån alltid varit så.

I kapitlet för Pär Ström fram ett antal exempel som han anser visar att män får sämre vård än kvinnor, såsom att kvinnor får mer antibiotika än män fast infektioner är vanligare bland män och att det skrivs ut dubbelt så mycket antidepressiva medel till kvinnor som till män. Visar detta att män missgynnas? Slutsatsen är inte uppenbar och vi har inte den medicinska kompetens som skulle göra det möjligt att granska detta. Såvitt vi vet har inte Pär Ström det heller och givet hans selektiva argumentationsteknik i samband med de övriga ”myterna” tvivlar vi på hans slutsats även här. 

Artikeln är bra och författarna har lyckats att på ett tydligt och strukturerat sätt systematiskt föra fram argument som får Ströms myter på fall, en efter en efter en...

Som Jamie Hyneman och Adam Savage skulle säga- Busted Pär Ström.