Resekompisar- Volontär 2012

Framtiden är så nära, hela tiden hägrar den där- en sekund, en minut, en timme fram. Jag vill inte. Jag vill inte ta tag i det livet som finns så utstakat för mig. Men samtidigt vill jag inget hellre. Ja, tankarna är kaos nu. Studierna tar slut och hela min uppstakade tillvaro fallerar. Grovt. Det har utvecklat en tanke om nystart. Göra något oberäkneligt. Något spännande. Något som jag inte hade förväntat av mig själv. Började leka med tanken att flytta någon annan stans. Gärna norrut. Saknar snö, saknar ett rejält vinterhalvår. Min medfödda norrländska talar till mig... Men jag älskar västkusten för mycket, och jag vet ärligt inte hur det skulle gå. Om C skulle ställa upp på det. För jag gör ingenting utan honom eller hans godkännande. Så mycket frihet vill jag inte ha.

Men, volontär. Hade inte det varit något? Det kostar, ja det gör det. Men kanske är det värt fem veckor av mitt liv? Och värt de pengar det kostar, ja det säger ju de flesta att det är. Men pengarna behövs ju också för framtiden. Jag blev dock riktigt sugen, speciellt med tanke på att C kommer ha massvis med veckor hemmifrån. Just nu ligger det på fem-sex, men det kan mycket väl bli nio under året. Vad ska jag göra då? Jag känner mig inte riktigt redo att ta tag i livet som arbetande lärare. Tveksamheterna har varit brutala, men någonstans inser jag att det är rätt. Men kanske inte just nu. Men någonstans vill jag ju också kunna rättfärdiga för mig själv att de senaste fem åren av mitt liv inte var bortkastade- men nej. Det är detta jag vill göra, men som sagt, kanske inte just nu. 

Volontärarbete inom barn och utbildningssektorn kollar jag på nu. Och jag blir sugen. Men den osäkra delen av mig vill inte åka själv. Finns det fler som vill göra något annorlunda, som vill vidga sina vyer, som är trötta på livet hemma och på den osäkra framtiden? Jag behöver någon som finns med under planering, för att stötta, för att se till så att det verkligen händer. Annars kommer jag inte göra det... Länder är oklart än, men Indien och någonstans i Sydamerika lockar. 

Skall absolut ta mig iväg på ett inspirationsmöte i Februari. Den 8:e i Göteborg. 

Min blogg är inge stor, så du som läser och tror dig känna någon; Sprid! För wow, tänk om detta kunde bli verklighet. Det är verkligen något jag inte hade förväntat av mig själv!